Goa

After surf, a photo by leendeleo on Flickr.


Resan från Kalpetta till Goa blev lite bökig. Vi fastnade i den mindre fantastiska staden Kozhikode (Calicut) och tog dagen efter en nattbuss norrut mot Margaon i Goa. Måttligt bekvämt. Vi tog sedan rickshaw till Benaulim strax söder om exploaterade Colva. Här fanns bara pensionärer och hippie-fossiler. Efter att badat ätit och sovit en natt packade vi ihop och sökte ny strand. Taxin söderut tog en dryg timme men när vi klev ut på stranden i Palolem fanns det bara en känsla: JACKPOT!

Längs den inte alltför överfulla palmbeklädda stranden stod kajakerna på rad och väntade otåligt på att vi skulle hoppa i dem och kasta oss ut i friheten. Men vi behöll lugnet och installerade sökte upp en hydda i lugn trädgård 20 steg från stranden där vi installerade oss. Andas ut, äta, dricka utforska. Dagen rann iväg som sand mellan fingrarna och vi sparade första paddlingen till dagen efter för att undvika den värsta värmen. Efter solens och en öls nedgång intog köpte vi två hajar som fick bli middag.

Det kan vara lite kämpigt att ta sig genom vågorna för att ta sig ut på det lugna havet. Speciellt om man sitter två i kajaken som ska hitta timing i förhållande till vågorna och varandra. Efter några ofrivilliga men roliga dopp brukar det dock lyckas. Att paddla tandem gick mycket över förväntan och känslan att glida fram och se Goas stränder och berg från vattenytan och utan motorbrum är mycket svårslaget.

Vid nästa tur fanns det bara en punkt på agendan. Lek. De små smidiga singelkajakerna är perfekta att surfa med. När tur och skicklighet kom i samklang bjöd havet på en lång tur ända upp på stranden bredvid nyfikna indier som inte var sena att springa fram och fråga om ett foto. När vi började bli trötta i nacken av att spana på inkommande vågor bakom oss tog vi en sista riktigt bra surf. Bredvid varandra prickade vi vågen perfekt och min kajak fick upp bra fart i takt med att vågen blev brantare och brantare. Lite för bra fart, jag gled före vågen och fören på kajaken dök ned i vattnet. Resten kan ni räkna ut själva. När jag väl fick huvudet över ytan ser jag Laurene skrattandes sittande kvar i sin kajak med min på tvären framför sig.

Eftersom det visade sig finnas föga fördel att paddla tanden istället för singel så blev tredje turen, en längre sådan, även denna i singelkajak. Vi spanade lite nogrannare efter bättre paddlar och flytväster hos de olika uthyrarna innan vi gav oss iväg. Vi tog oss ut på havet en bra bit för att runda den södra udden som avgränsar stranden. Vi rundade klippor, bränningar och fiskeredskap och två stränder söderut, näst intill öde gör vi strandhugg. Under pausen börjar det blåsa upp och vi dröjjer inte att ge oss tillbaka. Det visade sig bli lite kämpigt och jag kan tänka mig att utan vana kunde det nog gått lite illa. Vi påtalade detta till uthyraren som, precis som resten av Indien, inte har något säkerhetstänk och ignorerade oss.