dimanche 26 décembre 2010

Uyuni

Salar de Uyuni

Apres un passage assez chaotique de la frontiere bolivienne nous sommes enfin arrives a la ville frontiere de Villazón. Gros changement par rapport a l´Argentine! Nous avons ensuite prit un train, une des seules lignes de Bolivie, et sommes arrivés avec 3heures de retard a Tupiza. Bienvenue en Bolivie!
Deja a Villazon l'altitude nous a pesé, mal de tete, nausee etc. Pas facile!
Le lendemain de notre arrivee nous sommes partis avec un guide, Marcello et une cuisinere Valeria pour un tour de 4 jours dans le desert de l'Altiplano. Les montagnes sont epoustouflantes, les cactus geants, les lagoon aux couleurs ireelles...On essaye de reconstituer la geologie de cette region! Les lagoon sont partielement recouverts de baure, de sel, dans l'eau: du cuivre et de l'arsenic...et pourtant ici vivent des flamands roses, des vicuñas, des llamas! Les deux premiers jours furent assez difficile a plus de 4000 metres et ma premiere nuit assez horrible. Petit a petit nous nous sommes habitues et le passage rapide a 5000 s'est bien passe.
Le repas de noel ne fut pas digne du noel suedois ou francais evidamment, mais les guides nous ont fait la surprise d'apporter du mousseux!
Aujourd'hui nous avons traverse le Salar de Uyuni qui est le plus grand lac de sel au monde. Il fait 9000km2 et est recouvert d'une epaisse croute de sel. Comme il a plu cette nuit le salar se transformait en veritable miroir! Ici l'internet n'est pas tres rapide, alors les photos seront pour plus tard...
Ce soir nous prenons un bus pour La Paz, 3500metres ca va etre du gateau par rapport aux derniers jours!
Bisous a tous!


När vi för några dagar sedan lämnade Salta bakom oss började den mindre planerade delen av vår resa. Vi satte oss på bussen norrut och på morgonkvisten stod vi i kö på gränsen till Bolivia. I det kaos som uppstod började vi förstå att sättet att ta sig fram skulle förändras. Väl över gränsen började stegen och huvudet bli tyngre som följd av höjden. Vi tog, enligt plan, tåget norrut. Tre timmars resa, tre timmar försening till följd av hagel och regn, så brast en del planer. Vi han inte utrusta oss ordentligt och i staden vi kom till fanns ingen bankomat. Men problem är såklart till för att lösas.

Efter en natt på hög höjd satte vi oss i terrängbilen som tog oss ut på bolivias höga platå bestånde av berg och öken. Första dagen fick vi några detaljer som llamas, vicuñas och chinchillas avklarade. Första natten på 4200m höjd blev hemskt. Fylld med diverse symptom av höjdsjuka (googla den som är nyfiken) såg vi inte fram emot andra dagens stigning mot 5000m. Men under dagen vande vi oss lite, lärde oss lite om hur man motverkar och vaknade under förmiddagens resa till liv. Lagom till bad i varm källa vid lunchpausen var det mest värmen som besvärade. Vi fick se laguner av olika färger, flamingos och höjdpunkten blev en ler-geiser på 5000m över havet. På julafton var vi i full vigör och julmiddagen bestod av grönsakssoppa, pommes frites och kyckling. Guiderna bjöd också på skumpa som vi bara smuttade på eftersom alkohol förstärker effekterna av höjdsjuka. Natten blev mycket bättre trots de 4300 metrarna. Tredje dagen bestod av betraktande av lustiga formationer i vulkansten, en mångfärgad lagun, fjorton inaktiva vulkaner och en aktiv. På kvällen kom vi fram till salt-hotellet. Ett hotell byggt av sten huggen ur Salar de Uyuni, världens största saltöken. Denna öken var också målet för sista dagen då vi gled fram över en vit massa så stor att den har en horizont. Med lite tur regnade det natten innan och fläckvis såg öknen ut som en spegel.

Nu sitter vi till slut på ett internetkaffe där internet är långsammare än jag vet inte vad. Bilder får bli en annan gång. Om några timmar tar vi bussen till La Paz. En ännu helt oplanerad del av resan där vi kanske stannar 1-3 dagar om vidare transporter tilllåter.

God Jul i efterskott och gott nytt år i förskott (utifallatt)!

mercredi 22 décembre 2010

Salta Nouveau

Efter en enormt varm helg har sommaren kommit till Salta. Det innefattar i huvudsak en förändring: regn. Måndagen började med ett skyfall och Salta, som är helt platt omvandlades temporärt till ett fotbad. Men inte gjorde det oss något för Laurene hade fått nya rosa plastskor avsedda för dagens forsränning.

Gänget som gav sig iväg mot den största dammen av sitt slag i norra Argentina bestod utöver oss två av; en stadsbo från Buenos Aires, en svensktalande argentinare, en spansktalande svensk (dotter till föregående) och en fransktalande kanadensiska. Språkförrvirringen total. Tack vare hunden som åkte med i flotten överlevde vi färden nedfår forsar i inte mindre än två timmar.

Idag åkte vi på en klassisk turisttur med chartrad privatchaufför ursprungligen från ungefär samma by som Laurenes mormor. Han tog oss samt två danskar genom dalar och över pass för att komma till en höghöjdsplatå samt nationalpark beståendes av en skog av jättekaktusar. I färden ingick även lite smygreklam i form av visning av ett hotell/spa innan vi kom fram till en vacker lite by på runt 3500m över havet där vi fick flåsa oss fram samt njuta av en fantistsk omgivning och ett museum med lämningar från pre-inca, inca samt konkvistador-tiden.

Nu är tiden i Salta slut och vi inväntar ikväll bussen som tar oss till Bolivia. De framtida dagarna kommer vi att åka på tur i Bolivias öken och kommer därför inte att kunna höra av oss runt julhelgen.



A Salta les habitants ont attendu le debut de la saison des pluies depuis pres d'un mois. Cela consiste d'habitude en des pluies intenses mais courtes et a une chaleur estivale entre les averses. Apres un we tres chaud la pluie est enfin arrivee hier. Cela tombait bien car nous avions prevu de faire du rafting! Quant a etre mouilles...On s'en est bien sorti dans les rapides du torrent. Les montagnes couvertes de forets autours, les roches rouges, vertes, jaunes, meme la couleur du torrent changeant en cours de route et devint rouge! Bref, un paysage fantastique.
Nos co-equipiers etaient par ailleurs tres sympas et hasard total parlaient suedois, francais et espagnol!
Aujourd'hui nous avons fait une excursion plus reposante avec un guide-chauffeur (qui vient de puttelange aux lac) dans la region de Cachi. Nous avons traverse un parc national, qui consistait en une foret de cactus geant! Pour aller a Cachi il nous a fallu traverse une manif de paysans...on se prepare pour la bolivie dans cette region! :-) Le guide nous a d'ailleurs un peu explique la situation de paysans et des salteños en general. Penurie dargent, inflation, parcellement des terres et chomage.
Cette nuit nous prenons le bus pour La Quiaca. Demain matin nous passons la frontiere bolivienne et esperons prendre un transport pour Tupiza ou nous allons faire un tour organise de 4 jour dans le sud Lipez (salar de Uyuni entre autre). On sera sur la route pendant le we de noel.

Bisous a tous!

dimanche 19 décembre 2010

Salta bussen

Sista dagen i Buenos Aires tillbringade vi i väntan på bussen till Salta. Bussen gick först på eftermiddagen därför passade vi på att göra ett besök på en stadsdel vi tydligen inte fick missa; "La Boca". Efter besöket kan vi konstatera att det var en turistfälla. Dit behöver man inte åka.

Vid bokande av bussen tog vi hänsyn till de 18 timmar vi skulle tillbringa på den och slängde in några extra hundralappar för att få en femstjärnig bussresa.

IMGP0511

Film

På morgonen vaknade vi mitt i pampas. Det var platt. Enormt platt. Som havet ungefär. Inklusive horizont. Några hundra mil senare började vi så småningom se bergen.

IMGP0523

Nu är vi framme och inchekade i Salta. På schemat står stadsbesök, forsränning samt en bergsutflykt till måttliga 4km (upp).




Derniere journée a Buenos Aires a visiter en vitesse un quartier soi-disant "superbe" (comprendre trés touristique), La Boca, nous avons pu constater que vraiment il nous faut eviter les lieux décrits comme "a voir absolument" dans les guides touristiques...Le soir nous somme partis en bus pour Salta. Au vu des 18heures de route nous avons choisies les places en classe "suite" (en fait, il ný avait plus d'autres places) et ce fut un tres bon choix! Le voyage est passé comme sur des roulettes. On a travese la pampa argentine et tout doucement sont apparues les montagnes tant attendues!

Enfin nous sommes arrivés a Salta. Les jours a venir nous allons, visiter la ville, faire du rafting et une excursion dans les montagnes environnantes. On espere aussi retrouver la famille d'une collegue de mon travail, nous avons des bonbons de suede pour elle! Vu la chaleur (35°C?) je pense qu'ils ont fondus...

vendredi 17 décembre 2010

Carnivores

IMGP0481

Après plusieurs jours a la recherche du steak parfait, nous venons enfin de le trouver! Les bovins argentins ont assurement un tout autre cadre de vie que leurs congeneres europeens ce qui se ressent dans leur saveur. Apres 3 soirs intensifs de viande (quand on commande de la viande on recoit que de la viande) j'ai savourè les legumes grillès aujourd'hui. Nous avons passè la journèe dans le Delta du Rio Parana, un vrai dèdale de fleuves ou le seul tranport est par voie fluviale. Un bol d'air et de verdure tres agreable apres 3 jours dans cette enorme ville qu'est Buenos aires.

Durant ces deniers jours nous avons fait quelques observations anthropologiques. Qui sont les argentins? D'abord, ils sont vraiment tres sympas et toujours prèts a nous aider. Ils ont une patience incroyable et fait surprenant: font la queue de facon tres civilisèe (c'est a dire pas comme les francais qui jouent des coudes). Nous n'avons par contre pas encore compris pourquoi ils se mettaient en file indienne sur les trotoires, sans raison apparente...-une raison pourrait etre la carence de liquide dans les distributeurs des banques, ils sont reguliìerement vides! Et puis, quand meme, un trait de charactere tres latin: les manifestations. On y echappe pas!

Notre hote est muy simpatico et nous parle tout le temps en espagnol, pour qu'on s'exerce! Elle a des conseils sur tout et nous est d'une aide precieuse. Son credo est de nous faire decouvrir le BA des locaux. CEla correspond bien a notre facon de voyager, quelle chance. Une photo du petit dej:



Demain soir nous partons pour Salta, con bus de la noche.

lundi 13 décembre 2010

15 grader i solen

Efter en näst intill evig väntan på Arland klev vi på planet mot Paris. Viss försening eftersom de fortfarande inte har uttökat det tyska luftrummet och det således blivit fullt. Dock hade vi medvind och kom före planerad tid till Paris.

Där stressade vi i onödan genom terminalerna och fick sedan vänta nästan en timme. Sedan klev vi på planet och konstaterade att vi hade en egen TV. Så nu gällde det att passa på. Lite Champange till maten satt inte fel men sedan avböjde vi bestämt ytterliggare sprit trots att stuarden bedyrade att han minsann alltid tid en päronkonjak när han flög för att somna lättare.

På morgonkvisten intog vi frukost och kaptenen informerade att det var 15 grader vid destinationen. För varje gång jag hör något om temperaturer så tvivlar jag mer och mer på vetenskapen därbakom. Även denna gång vill jag hävda att mätningen underdrivits (som kyla i Sverige fast tvärtom liksom) eftersom jag högst personligen upplevt vädret betydligt varmare än det som en svensk sommar kan bjuda på.

Vi blev hämtade på flygplatsen av någon bekant till stället vi bor på. Då kom insikten att vi kan alldeles för lite spanska. Väl framme i sängen slog jag på telefonen och kunde snabbt konstatera att i centrala Buenos Aires har jag ingen täckning. Så troligtvis kommer den inte till mycket nytta hädanefter heller.

dimanche 12 décembre 2010

Terminal

I går kväll tog SJ oss med endast 7 minuters försening till första hållplatsen på vår resa, exemplariskt med tanke på att det snöat denna vinter. Vi valde att ta in på Park Inn någonstans utanför Arlanda för att tillbringa natten i lugn och ro.

Kvällen inrymde spanskastudier och en avskedsdrink. För att börja vrida fram dygnet kämpade vi för att hålla oss vakna till småtimmarna. För att klara denna bedrift tittade vi på reklam på kanal 5. I reklampauserna visades Terminal med Tom Hanks från okänt statiskt land irrar runt på en flygplats i det amerikanska imperiet. Tydligen kan vi skylla på hunden eller geten om vi fastnar med medicinerna i tullen.

Nu är vi incheckade och klara. Har lagt in väskorna i enorma plastpåsar och lämpat av dem i förhoppning att de kommer på ett rullband i varmt land om 20 timmar. Mellan 8 och 10 kilo landade utresevikten på. Detta känns som en bra prestation när vi ser det äldre paret i kassan bredvid som desperat försöker få ordning på sin julpackning innehållandes allt från hushållet inklusive rundost och multimeter.


Nous voici pour toute la journée à l'aéroport d'Arlanda. Nous avions des doutes quant à la capacité de la compagnie ferroviaire à nous ammener à destination à heure convenue alors nous sommes partis la veille et avons dormis dans un hotel prés de l'aéroport. Pour s'adapter déjà au décalage horaire nous nous sommes forcés à rester éveillés jusque tard en regardant la chaine 5. Entre chaque quart d'heure de pub, passait un petit bout de film avec Tom Hanks perdu dans l'aéroport de New York. On aura apprit que si la douane nous embêtent avec nos médocs, il faudra dire que c'est pour le chien (ou la chêvre comme dans le film).
Nous venons juste d'enregistrer nos bagages. 8 et 10kg pour nos sac à dos, plutôt bien pour 5 semaines! Surtout à coté de ce couple qui tentaient désespéremment de boucler leurs valise gigantesque contenant entre autre un multimêtre et du fromage hollandais.
Dans l'attente de notre vol ce soir, rien d'autre à faire que de blogger...

vendredi 10 décembre 2010

J-2

Dernière journée au cabinet aujourd'hui, bien remplie. Non pas par des visites mais de la paperasse!! Je ne reviendrais au cabinet qu'en avril alors il a fallu que je rapporte tous les suivis aux collègues, termine les choses commencées et surtout que je vide mon bureau!
Et avec les collègues qui passent me souhaiter bon voyage, le schmlblik n'a pas avancé trés vite...

La question récurrente: "alors il fait combien à Buenos Aires en ce moment?" C'est vrai que les suédois sont amateurs des extrèmes, l'hiver glacé et le sauna, il n'y a que ca qui les interessent.

La tête remplie de choses "importantes" comme la couleurs des taxis à eviter à BA et le cours du péso en dollars, je ne me suis pas préoccupée de la temperature à l'arrivée.

Un petit coup d'oeil sur yr.no, la seule météo fiable et crédible au monde, et je commence déjà à transpirer: 25° en semaine.

Enfin ca aurait pu être pire. Ou plutôt: la grosse chaleur est à venir puisque plus l'été s'affirme et plus nous allons nous rapprocher de l'equateur!

Le choc thermique risque d'étre costaud avec nos -18°C à l'instant où j'écris ces lignes...

Oui, c'est bien ca, ce sont les suèdois qui aiment les extrèmes :-)

Out-of-office, på riktigt

Jag har åkt till ett ställe långt bort
där språket är av en annan sort.
De har varken telefon eller internet
så jag kan inte hjälpa dig på något sett.
Om det är något viktigt du vill
så kan Katarina och Alex hjälpa till.
De kommer att hjälpa dig efter sina bästa förmågor
medans jag är ute och surfar på vågor.
Den 17:e Januari programmerar jag åter java
om inte vulkanen i Ecuador sprutar lava.

mercredi 8 décembre 2010

En dag extra?

Första etappen är nu ombokad. Detta eftersom jag inte känner det minsta förtroende för SJ gällande att komma fram till resmålet. Anländandet till Arlanda är nu utdrygat med näst intill ett dygn så skulle tåget inte ta sig fram (vilket infräffar) så borde vi kunna hitta alternativa resvägar.

En Suède la compagnie des trains n'est pas vraiment à l'heure SNCF. On a maintenant re-réservé les billets pour aller a Stockholm en train. On arrivera une journée en avance pour être sur de pouvoir trouver des transports alternatifs si les trains suèdois n'arrivent pas a traverser la neige (la neige prend toujours la compagnie des trains par surprise à chaque hiver, c'est vrai, c'est inhabituel en suéde!!!) A la place de descendre de train à mi chemin et prendre le taxi on a prit un hôtel à l'aeroport d'Arlanda.

vendredi 3 décembre 2010

Vattensäkring



Idag kom en av de sista säkerhetsdetaljerna på posten. Då flaskvattnet tryter tar vi till denna måttligt hälsosamma metod.

mercredi 1 décembre 2010

Cours d'espagnol au boulot

Il y a un mois je trouvais que le temps ne passait pas, ajourd'hui à presque J-12 la fièvre du voyage monte! :-)
Et la panique d'avoir le sentiment de ne rien avoir retenu du cours d'espagnol...

C'est un signe, cette semaine est arrivée une étudiante en stage au centre de soins. De Bolivie! Non en fait, plus exactement elle est suédoise d'origine bolivienne par sa mère et a vécu en Bolivie plusieurs années. Alors aujourd'hui durant la pause café c'etait cours d'espagnol en acceleré...

No demasiado mal

.