Benares

Goats, a photo by leendeleo on Flickr.

Dans le train pour Varanasi un voyageur marocain nout raconte que les trains dans la vallée du gange ont beaucoup de retard, à cause du brouillard. La brume n'est pas tellement un probleme dans nos contrées mais ici le conducteur doit pouvoir voir les feux signaletiques (et puis il y a les vaches sur la voie, pour changer!), et bien ca n'a pas loupé à l'heure ou nous devions arriver en gare, nous sommes arrivés à Allahdabad, à mi-chemin!

Fast forward

Beach, a photo by leendeleo on Flickr.

Vi har släpat lite i publiceringen av inlägg så detta blir ett litet komma-ikapp-inlägg.

Från Varanasi tog vi alltså flyget via Dehli till Chennai. På julafton tog vi det hotell vi fick, det blev ett mycket bra sådant. Första gången sedan avresan vi sovit i en säng med både lakan både på madrass och täcke. Vi intog en julfrukost i form av buffé, endast indiskt innehåll och kastade oss sedan vidare ut på resan och tog oss till Mamallapuram. Detta är ett turistställe både för västerlänningar och indier. Vi huserar i den västerländska delen av byn där gatorna är fyllda med stor del vita kvinnor och av dessa många fransyskor. Kontrasten från Varanasi är enorm. Det är varmt, säljarna är inte i attackläge och det vi lärt oss var indisk mat i norr finns inte på menyn längre.

Vi försöker varva ner nu. Hänga lite på stranden. Dricka någon öhl. Äta fisk och skaldjur. Titta mindre på tempel.

Vi har börjat förboka resor framöver för att undvika trassel med tågen. Imorgon bär det troligtvis av mot Auroville. Här huserar många kulturer från världens alla hörn och försöker leva ekonomiskt oberoende och ekologiskt neutralt. Besökare uppmuntras delta i vardagen så förhoppningsvis har de någon dator jag kan fixa.

Varanasi

Varanasi ghats, a photo by leendeleo on Flickr.

Tåget till Varanasi var försenat. Sisådär 5 timmar. I Indien har man andra problem på järnvägen på vintern än is, nämligen dimma. Tjock dimma innebär att lokföraren inte kan se ljussignalerna och tåget stannar för att vänta på bättre tider. Väl framme tog en gubbe emot oss på den ofantligt fullsmockade perongen och guidade oss genom stationen till en rickshaw, som sedan tog oss till hotellet. Gubben själv följde inte med, han hade fler kunder att leverera, troligtvis till olika hotell runtom i dödens stad.

Från by till by

Orchha, a photo by leendeleo on Flickr.

Inte lätt att göra med rickshaws-chaffisar. Redan i Agra blev vi lite sura på de när vi fick åka runt i staden på jakt efter ... Taj mahal.

De village en village

Khajuraho, a photo by leendeleo on Flickr.

Nos mésaventures avec, pardonnez moi mais ca reste un euphémisme, ces idiots de conducteurs de rickshaw ont continué depuis Agra oú ils nous ont fait tourner dans la ville a la recherche du...Taj Mahal.

Indian Railways

Något som vi fått prova på under resan är den indiska järnvägen. Detta är det som har varit och kommer att fortsätta vara problematiskt. Huvudkruxet är att indierna resan ordentligt mycket. Och det finns ordentligt med indier. Så Indian Railways har en något större utmaning än stackars SJ. Som säkert i skrivande stund har problem med årets överraskning, snön.

Agra

Taj Mahal, a photo by leendeleo on Flickr.

Notre trajet de Bundi à Agra s'est montré semmé d'embuches et pendant un court instant nous avons presque douté, à nous demander si aller jusqu'á Agra pour voir le Taj Mahal etait bien indispensable. Nos billets "waiting list" etait un coup de poker...qui n'a pas marché. En instant nous avons imaginé de malgŕe tout monter a bord du train et rester debout etre deux wagons 2eme classe avec 20 autres personnes, mais au bout de 30secondes cela ne nous a pas parru survivable pour nous occidentaux inverterés. Nous sommes donc restés coincés à Kota, quelle ville calamiteuse: les rickshaws vous tombent dessus et ne vous lachent plus, les enfants vous accrochent pour mendier, les restos crades, la ville elle meme est noyée d'un trafic infernal...Autant vous dire que le moral n'etait pas au top! Leo qui aime le suspense et le risque m'a convaincu de retenter notre chance de waiting list au prochain train et là, Bingo! On quittait enfin ce trou horrible.
On s'etait préparé mentalement à Agra avec ces rickshaws insupportables, les arnaques etc, surtout aprés qu'un voyageur allemand nous ait dit "Agra ist Hölle"
Mais finalement Kota c'etait pire et Agra c'est plutot sympa. Pour se remettre de notre galere de Kota on a craqué sur une belle chambre d'hotel (vu qu'on est a Agra on a droit au sol en marbre) et ce matin, levés trés tôt nous sommes allés voir le fameux mausolé. Mis en valeur par un grand parc, on ne se doute de rien quand on appercoit le marbre blanc du taj à travers la grande porte du l'entrée sud, tout à coup sa grandeur apparait, tout simplement magnifique. Et enorme. Ca valait le coup, quand meme.

---

Ja. Det hade kunnat bli så att vi hoppade över Agra. Vårt spel med "Waiting list" gick åt skogen. Vi avancerade 15 platser i listan över natten. Valet blev, stå 6 timmar i andra klass eller att avboka och hitta andra alternativ. Vi tog det senare. Tack vare en terminal i bokningshallen hittade jag den optimala biljetten 6 timmar senare, även denna "waiting list". Tills dess satt vi fast i Kota i 6 timmar. Ingen kan engelska, staden är enormt smutsig, såsom dess restauranger. Men vi kom med tåget. Vi kom fram lite senare än planerat till Agra, som inte alls verkade vara det "Hölle" som tysken pratade om. Eftet att åkt vilse med en rickshaw som inte kunde engelska tog vi oss i säng inför Taj Mahal.

Taj Mahal. Det är stort. Riktigt stort. Riktigt massivt. Jag är imponerad. Jag var inställd på att i bloggen skriva "check" men det är värt mer än så. Det kommer nog att ta ett tag att smälta. Förutom le Taj gjorde vi även Agra Fort. Fantastiskt, fullt av turister. Vi gillar Bundi fort bättre, om än mindre restaurerat fick man utforska det i fred. Men två världsarv på en dag, det är dubbelcheck!