Amazonas

Apres le desert aride de Bolivie et la cote pleine de vagues nous avions soif de verdure. Nous avons pris le car pour Chachapoyas ou nous sommes arrivés mardi a l´aube. Nous sommes alors partis pour 4 jours de "trekking" avec un guide trés sympa. Nous nous attendions a de la marche mais au final nous avons fait du cheval, du minibus, et meme de la tyrolienne. Et un peu de rando bien sûr :-) La région de Chachapoyas s´appelle l´Amazonas, mais le rio amazonas ne passe pas par lá. C´est le debut de la region amazonienne mais les andes étant encore présentes cela donne des montagnes de moyennes altitudes (2000-3000m) couvertes de forêts denses. Parfait pour notre soif de verdure!
La région est pleine de sites archeologiques du peuple Chachapoya, ce qu´il en reste sont surtout des sarcophages perchés a flan de falaise, diverses tombes et des rests d´habitations des Chachapoyas. L´accés a certaine ruines n´etaient pas franchement aisée et le guide y allait a la machette. Qui dit foret dense pleine de palmiers, de lianes et de brommelia (?) dit également tarentule. Vous imaginez ma tête quand je me suis retrouvée nez a nez avec une belle araignëe poilue au milieu du chemin...
Aujourdh´hui le dernier jour de la rando nous avons visité le site de Kuelap, une ville fortifiée remplie de maison circulaire et perchée sur un sommet. Le guide avait eu la bonne idée de nous faire demarrer des 5h du mat pour pouvoir observer les colibris tranquillement a l´aube.
La journée a cheval (ou plutot mule pour nous car Leo avait precisé que j´aimais bien les anes) etait assez epique: l´ane de Leo qui faisait des ruades, le mien qui glissait sur les rochers glissants (il a plu lápres midi), on s´est fait des frayeurs!
Aujourd´hui nous avons fait une visite chez un medecin peruvien car jái depuis la baignade en mer des petits pustules sur les bras et les mains. Je pensais a une infection parasitaire ou bacterienne mais le medecin m´affirme que c´est une dermatite allergique! Il voulais me donner de la cortisone intraveineuse ce que j´ai refusé. Vous comprenez que je reste sceptique quant au diagnosique...
Les jours a venir nous allons nous rendre en Equateur pour arriver a Quito ou nous prenons l´avion jeudi prochain. Deja la fin!!

---

Andra försöket att surfa gick inte riktigt lika bra som det andra. Vi skyller på mycket högre vågor och lite sämre instruktörer. Vi tog till slut första möjliga buss som under natten tog oss norrut till Chachapoyas. Denna destination valdes genom att efter att titta på kartan lokaliserat ett ställe med gröna berg och fornlämningar. Vi hade förberett lämplig argentur för vandringsturer på vår ankomst. Vi anlände vid halv sex, inväntade att första frukostställe öppnande och efter frukost innehållandes riktigt god Tamal gav vi oss ut mot fyra dagar "Trekking".

Första dagen bil samt några kilometer vandring för att titta på sarkofager och mausuleum byggda på klippavsatser i bergen. Där avstats saknas har man byggt avsatser manuellt. Gravfrid gäller inte här och guiden plockade upp benbitar ur sarkofagerna för att visa oss vilka stora människor lagts till vila här. Under dagen passerades också ett "museum" med två mumier. Inklämda i ett vardagsrumsvitrinskåp typ. På kvällen inkvarterades vi i en stuga vid ett fantastiskt vackert delta.

Andra dagen. Vandring. Uppför en hel del. Väl på hög höjd viker vi av från stigen rakt in i den snåriga molnskogen. Hör traskar vi rakt in i lämningarna från en stad byggd av urspungsfolket Chachapoyas. På berget och i branterna har de kontruerat runda avsatser för sina runda koniska hus. Varje hus har en brunn i mitten där de döda begravdes. Man känner sig lite äventyrlig där man traskar omkring i ruiner genomvuxna med träd täkta av mossor, lianer och orkidéer och där guiden plockar upp benknotor ur var och varannan håla. Under dagen fick vi också äran att hälsa på två tarantellor, en av molnskogens hemskare invånare. Efter nedstigningen var jag lagom trött i knäna. Vi logerade i en liten by vid namn Congon. Vid ankomsten serverades kaffe och popcorn från gården. Vi fick också en liten överraskning då det visar sig att de har marsvin i köket. De föds upp under spisen och flyttas sedan upp en våning när de ska tillagas. På gården bodde också en gigantisk boxer vid namn Bijou, som nästan knuffade omkull folk när han gosade. Han var också bästa kompis med en katt som tvättade hans nos och trampade på honom.

Tredje dagen var det dags att hoppa upp på hästryggen. Jag hade dock råkat klämma ur mig att Laurene hellre ville rida på en åasna. Så det blev mulor för oss. Min var så obekväm att jag bytte halvvägs. Det var dumt för Laurenes ville inte gå och det blev ett smärre skådespel då åasnestackarn försökte sparka guiderna som manade på honom. Mycket stigning blev det med hästarna och ibland kände man sig orolig vid snäva passager på bergsryggarna.

Fjärde dagen (idag) blev det åter bilfärd, trekking delux ;). Tidigt upp på Kuelap. Lämningarna av en stad på strax över 3000m. Lite större och lite mindre turister än Machu Pichu. Känns som slumpen valde bra resmål åt oss. Där uppe blev det mer benknotor, kolibris och fantastisk utsikt. Åter från Kuelap åt vi en gigantiskt frukost med öring, pommes, stekta bananer och sallad.

Nu har vi tagit in på hotell och ska snart börja undersöka hur vi ska ta oss till Ecuador. Resan dit börjar i morgon bitti.