Sista dagen på semester slog vi på stort. Privatchaffis för att kunna åka till så många ställen som möjligt. Nä, inte riktigt så, vi blev tvugna eftersom vi inte hittade någon argentur som kunde ordna en grupp just idag just dit vi ville. Tack vare detta blev det många punkter på dagordningen, där huvudmålet var natursköna Mindo.
Först gav vi oss ut till ett ställe där det finns kolibrier. Massvis. Vi vandrade lite i molnskogen och fick se massvis med växter och komma ner lite på jorden. Under vandringen drömde vi om att få se tucaner. Men vi fick bara lyssna till dess läte, ville inte visa sig för oss.
Efter detta gav vi oss iväg till en fjärils-farm, typ. Helt otroligt ställe med massvis med stora och små vackra fjärilar. Med lite banan på fingrarna kunde man mata dem direkt ur handen och studera dessa monster på nära håll.
Innan lunchen skulle vi också klämma in ett vattenfall. Vattenfallet i sig kändes lite överskattat. Däremot gick färden dit via en korg hängandes i en vajer många meter över ravinen och molnskogen under oss. Hissnande och fantastiskt. När vi till slut fick käka lunch fanns ingen besvikelse. Lunchrestaurangen får bra betyg!
Efter att magen fått sitt var det dags att mata ögonen igen med ett besök på en orkidee-trädgård. Mini-orkideer som guiden visade oss med förstoringsglas, stora, "svenska", vanilj och en massa ankompangerande kolibrier tog knäcken på våra hjärnor och fyllde minneskorten till bredden. På återfärden var vi så fullmatade att vi hoppade över checkliste-målet "världens mitt" (linje på marken).
Ikväll hoppas jag kunna få utrymme att prova på den lokala specialiteten marsvin.
Du fait de notre planning un peu sérré pour arriver jusqu´a Quito, nous n´avions que 3 jours sur place. Comme nous ne sommes pas tellement des amoureux des grosses metropoles nous avons mis en priorité colibris, orchidées et un peu de marche plutot que 26 églises néo-coloniales.
Hier nous sommes allés voir un lagun situé dans un cratére. C´etait tres beau et paisible. Leo voulait se baigner, mais ce n´etait pas permis. Plusieurs explications nous ont été données: froid (vous pensez que ca a fait rire Leo), profondeur, ph... Les deux americains insupportables dans le groupe avec lequel nous avons fait l´excursion ont eu un mal de chien a remonter du bas du cratére, je les aurais bien laissés au fond...
Aujourd´hui nous voulions aller a Mindo observer les oiseaux. La journée fut intensive et incroyable: colibris dans tous les sens, belle "foret de nuage" pleine de plantes et d´insectes incroyables. Nous avons visité une sorte de ferme pour papillons ou les plus grands font dans les 20cm d´envergure! J´ai eu un peu de mal a me laisser lecher le bout des doigts (prealablement trempés dans de la banane) par les papillons géants, c´etait assez extraordinaire! Apres ca nous avons visité un jardin d´Orchidées, tout aussi hallucinant.
Bref, ca fait beaucoup d´images a emmagasiner dans nos petits cerveaux, et d´ailleurs la carte mémoire de Leo (de l´appareil de Leo je veux dire :-) est maintenant pleine.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire